62
आज अचानक घरी जाता जाता,
भरून आलेलं आभाळ फाटलं,
सरीवर सारी बरसू लागल्या,
आणि मनाला एकच वाटलं!
मला हवं तेव्हाच पाऊस पडावा,
मी सांगितलं, "जा!", की तो निघून जावा ,
पण असं पाऊस कुणाचं ऐकतो का?
जा म्हटलं की जातो का?
पाऊस येतो तो एकटा येत नाही,
तुझ्या आठवणी तो सोबत घेऊन येतो ,
जुन्या आठवणीत मी हरवून जाताच ,
माझे अश्रू हा पाऊस समावून घेतो !
पण ह्या पावसाचा जोर काही वेळापुरताच असतो,
थोड्याच वेळात सूर्य आकाशात हसतो,
पण तुझ्या आठवणींच असं थोडंच आहे?
पाऊस गेला तरी मी तुझ्यातच हरवून बसतो…
– प्रांजल वाघ
०२ जुलै २०१२
10 comments
मस्त 🙂 आवडलय !
पाउस गेला तरी मी तुझ्यातच हरवून बसतो… .. mast likha hai 😀
@Anubhav & Sunil
Thanks a lot!
absolutely great:)
@ Seema Atya
Thanks a lot!!
Pudhchya varshi parat yeil paus…don’t worry..
I mean everything is seasonal….(and reasonal) 🙂
but anyways …changli lihili ahe…ajun mothi shakla astas….2nd stanza reconstruct kar jara …
Keep it up…
@Tejas T
Thanks for the comment!
I felt like actually making it big when I was writing the poem. But to tell you the truth, this poem came to me when I was in the train yesterday and it started to rain. And I really wanted it to remain a result of spontaneous thoughts. So I left it like it is!
hmmmm nice yaar… its really good that u actually write down the thoughts coming into your mind….
amhi aaj lihu udya lihu hyacha fakta vichar ch karat rahato…
🙁
Kavita chan aaheHonestly, athvani pan pausasarkhe kshanik astat! Pausamule mala tyachi kinva tichi athvan yete, mhanun paus avado naye ka? Baghava tasa jag re… tu mhan paus padla ki tula abhal pan tujhya dukhat radtay asa vaatel( gloomy gloomy) kinva jasa pusamule sagla hirva hirva hota, navin palvya futtat (u get a hope like feeling)
Naad khula ….mastach…..